Siklöja

Siklöjan har exploaterats kraftigt och har på senare år främst fiskats för rommens skull. Fråga efter siklöja och löjrom från uthålligt bedrivet fiske och en bered­ning som tar tillvara hela fisken. Siklöjebestånden är svaga i många sjöar. I Bottenviken och Bottenhavet varierar bestånden. Siklöjan har på senare år förvaltats på ett bättre sätt än tidigare.

Siklöjan är liksom siken en laxfisk, men den är betydligt mindre och har ett tydligt underbett. Även siklöjan är en stimfisk som föredrar de större insjöarna. Populationerna i norra Östersjön går upp i rinnande vatten för att leka.

Vänern, Vättern, Mälaren och Hjälmaren

Siklöja har aldrig förkommit i Hjälmaren. I Mälaren gick beståndet ned mycket påtagligt i slutet av åttiotalet och i Vänern i slutet av nittiotalet. I Mälaren visar beståndet en svag uppgång, men från en mycket låg nivå. I Vänern tycks föryngringen ha varit mycket dålig 2007. I Vättern har dödlighet till följd av svält förekommit 1978, 1993 samt 2004 och även här var föryngringen mycket dålig 2007.

Fisket har reglerats tids- och redskapsmässigt i Mälaren och Vänern och får inte öka förrän bestånden återhämtat sig.